En figaros bekännelser.

Yapp yapp...... så kan det endast beskrivas.

Efter en ihärdig, roligt, givande och intensiv arbetsvecka och en svängom på lyckade nollåtta festen på Stureplan natten till lördag, blev det igår cruisingen på Sveavägen och efterföljande salsadans på La Habana. Raggarna var lika galna, ouppfostrade och ociviliserade som vanligt, dock ack så underhållande. Det förefaller mig numera som märkligt att just de där halvalkoholiserade feta och galna besten faktiskt är mycket roligare än de där profileringsneurotiska typerna på Berns förra helgen. Ja, det gäller ju bara "att vara sig själv en stund" Roligt om än vulgärt i ovannämnda fall. Prussiluskan göra sig icke besvär och Sverige ter sig allt roligare ju mera åren lider. Det är riktigt skönt att se landet ta sig ur den kollektiva duktighetsyran som har rådd här i modern tid. Roligt var även det mycket spontana svängomenet på La Habana´s dansgolv och salsa, kanske blir min nya grej i maskopi med housen. "Go Latino" skall bli mitt motto. Mångfacetterat är ju faktiskt Stockholm, även om det finns ytterligare lite väg att vandra, och man kanske skall utropa; "Go Nollåtta!"

Avslutningsvis kan jag idag inte annat än omfamna min existens med tanke på kriget i Georgien och allt elände i världen. Som jag skrev förra året så bör vi verkligen njuta den fantastiska tillvaron vi bjuds på i denna fantastiska del av världen.

.....och postum; idag blir det rib-båt med vårt amerikanska besök........ dunk dunk dunk... cardioalert......