KBH
...... Ja, min Bermanska Smultronställeupplevelse ville jag skildra, men får inte ord på min tanke, då for tanken iväg till ett annat tema;
Köpenhamn, Danmarks huvudstad, Skandinaviens pärla, Nordens attraktion.
Köpenhamn..... ja! där går det att vara, äta, mysa shoppa och festa loss. Lilla la famiglia samt Figaro gästade just "Dronningens by" Levde la vita, njöt av arkitekturen, maten, ölen, snapsen, Perchs thehandel, smörrebröd på Perlen på Tivoli denne underbara klassiska gröna oas mitt i stan, Cafe Victor´s surr, natten, yran, shoppingen, olivsledar och det aristokratiska i luften kring Österbro. Säga vad man vill, men Österbro osar överklass och sann aristokrati som länge sopats bort i jämställdhetens real existerande socialistiska mönsterstat, granne med pölseland. Det klassiska Köpenhamn som Svenne Banan i sin blindhet älskar det och som jag uppskattar det ett dygn. Ett dygn! Sedan kryper sanningen ifatt, fasaden krackelerar och danskdjävelns sanna ansikte visar sitt fula förvrängda provinsielle ansikte.
En onsdag kväll i Pölsehuvudstaden och man undrar om hela befolkningen sitter hemma och trycker fram för sina TV apparater som de säkert gjorde vår aktuella onsdagskväll. Efter endast några timmer denna vardagskväll kom minnet mig ifatt från mina tre år som resident i staden. Jo, jamen så här var det ju.... och är det fortfarande. Inte en själ på stan som i övrigt ter sig som åderlåten på glatt utefolk och andra sociala typer som vill omgås och någon som gillar hålligång på onsdagar. Ångesten kröp innan för mitt skin när den äkta Köpenhamnskänslan infann sig som jag sedan arton år gjort mig av med. Denna provinsiella småstadskänsla behöver jag inte flera gånger. Minnen som "Nämen tänk på konsumenterna på landsorten, Figaro... innan du stylar bilden för mycket" Minnen av det provinsiella överlägsenhetskomplex i synen på Sverige, Norge, Finland, Tyskland och allt som inte möjligen är amerikanskt eller kanske franskt. Jag hatade det inskränkta, smårandiga och gråa jantefixerade som Köpenhamn står och stod för när jag bodde där. Den känslan som sedan bleknade och nu vaknade till liv i min minnesbank. Vad sägs om det helt rumsrena politiska partiet med Folketingsmandat DANSK FOLKEPARTI som har ett nytt slogan under deras namn, som även våra Moderater. Folkepartiets slogan är dock av annan natur och lyder; "Gi os Danmark tilbage" Sambandet jag uppmärksammade det i var en helsidensreklam i Berlinske Tidende, DK´s ekvivalens till SVD, mot slöja i Folketinget. Jag tycker nog att de kan få sitt löjliga lilla samhälle "tillbaka" som ju knappast ens är ett riktigt land utan riktig storstad. Ingen skärgård, sliten innestad, tomma lokaler mitt på Östergade, samma utbud som för tjugo år sedan, noll kosmopolism, noll elegans, jantefeber värre än i Småland, batongförsedda poliser som röjer ungdomshus med ikonstatus, Kristiania, alternativ livstil och dessutom ett öppet krig mot allt som inte är danskt.
Tack och lov bor jag i Stockholm som inte riktigt är Berlin, men så otroligt tolerant, vital, dynamisk, snyggt, elegant, energiladdat och internationellt jämfört med danskbyn. Jag fattar inte varför Svenne är så kär i Köpenhamn!? Kan någon förklara....... Ja ja.... Smörebröden, Tivoli, och nya operahuset är en poäng , jag vet! Och så vet de ju kamuflera sig bakom den där påklistrade "gemytligheten" som idag endast existerar i marknadsföringen av det moderna Danmark.
