Att leva
Ankom Just till Punta, Skrev texten nedan på morgonen, publicerad lite senare........ Jag är seg som sällan :-)
Fyra intensiva dygn. Glödande hetta på alla sätt och vis. Tango, festa, amor och nya intryck! Efter en alldeles för kort men kul natt, sitter vi nu med välförtjänad hängighet och muntorka som i självaste Sahara, på båten till Montevido för vidarefärd till Punta. Vilken underbar stad, B u e n o s A i r e s! Smaka på namnet när du läser det......
Det finns bara tre platser i världen som kan mäta sig om jag får bestämma, och det gör jag här! Vad yrar alla om New York för?
Att "leva" är en konst glömt av vi som lever i "civilicerade" Europa. Jag upptäcker det gång på gång när jag förflyttar mig till mondolatino, vare det sig vara i Neapel, Rio eller här där jag sitter och skriver. Att vara utan stora ekonomiska medel men stenrik på kunskapen om konsten att leva, ser åtminstånde ur mitt nuvarande perspektiv ut att vara räddningen för alla stackare som katastrofalt nog inte har råd med en blankpolerad Volvo och villa i Huddinge med platta TV´n i minst två rum. Eller så är det möjligen orsaken till bristande ekonomi, att känna till konsten "leva" och därför aldrig få producerad nårgot. Jag vet inte, men jag är hellre utan biljäveln och villaeländet och lyckligtvis är det realitet för Figaro redan idag, som dock också bara lär sig och befinner sig på spädbarnsstadiet. Man kan ju i vilket fall försöka, även om det är svårt det där med livet och konsten att leva det.
På riktigt
