Insikt
Ja ja ibland får man ge sig..... ligger i sängen med lappen i knät, ont i halsen och hängig. Jag hatar att erkänna fysikens svaghet, ge efter för något fjantigt virus som tycks härja med min kropp och komma till insikt med att fysiken inte är en maskin man rattar på som man vill. Riefenstahl rullar ett varv över sådant ynkligt erkännade. Looserbeteende.
Dagarna blir längre, så skönt. Våren kan anas långt där framme någonstans mellen virusattacker, arbete och fest. Det är dock första gången jag faktiskt inte bryr mig och bara njuter av nuet som av någon anledning vill mig riktigt väl, eller skall jag säga ännu mera väl än vanligt.
Om en vecka precis blir det Neapolis och dolce vita med Hyacint under tiden familiens överhuvud, i form av tonåring, river en liten kustby på egen hand. Carabinieri se upp, hon laddar....
Neapel, min sköna, nu får jag njuta henne även på vintertid och efter tio ljuva omfamningar blir den elfte off season.... eller ja.... det är det ju alltid där. Turister synns i princip aldrig till i Europas Rio. Ofta när jag tänker på henne och hennes sydamerikanska syster slår det mig hur vår strävan efter civilisation kväver livet istället för det motsatta. Säga vad man vill om alle problem i dessa "ocivilicerade" städer, så är livet kompaktare, intensivare...... osundt dock roligare. (Inledningen till min text fick en ny innebörd.... sjukdom är kul..... nä ...svammel....) Jag läste just denne morgon en spalt i SVD om vikten att vara hälsosam kontra glad, som om det inte gick att förena. Det gör det ju faktiskt och jag är själv ganska frisk enligt Sveriges rikes föreskrifter på en lyckad männinska. Den ända avikelsen är dock, att jag tycks kommit till insikt med vad mina medkugghjul i maskineriet inte har; livets egenskab av att vara en period med slut på slutet. Därför är Svenne preockuperad med kollektiv strävan efter duktighet, politisk korrekthet och tvångscivilicerande. Jag deltar som någon dum åsna men andas frihet i kollektivets och kulturavets korrekt tilldelade enheter av tid, där min sköne Neapolis och hennes systrar blir offer för min glupska lust. .... insikt....
Man kan ju undra om ovanstående föddes ur feberyra, så jag skall väl logga ut här för att softa ett tag.......
Dagarna blir längre, så skönt. Våren kan anas långt där framme någonstans mellen virusattacker, arbete och fest. Det är dock första gången jag faktiskt inte bryr mig och bara njuter av nuet som av någon anledning vill mig riktigt väl, eller skall jag säga ännu mera väl än vanligt.
Om en vecka precis blir det Neapolis och dolce vita med Hyacint under tiden familiens överhuvud, i form av tonåring, river en liten kustby på egen hand. Carabinieri se upp, hon laddar....
Neapel, min sköna, nu får jag njuta henne även på vintertid och efter tio ljuva omfamningar blir den elfte off season.... eller ja.... det är det ju alltid där. Turister synns i princip aldrig till i Europas Rio. Ofta när jag tänker på henne och hennes sydamerikanska syster slår det mig hur vår strävan efter civilisation kväver livet istället för det motsatta. Säga vad man vill om alle problem i dessa "ocivilicerade" städer, så är livet kompaktare, intensivare...... osundt dock roligare. (Inledningen till min text fick en ny innebörd.... sjukdom är kul..... nä ...svammel....) Jag läste just denne morgon en spalt i SVD om vikten att vara hälsosam kontra glad, som om det inte gick att förena. Det gör det ju faktiskt och jag är själv ganska frisk enligt Sveriges rikes föreskrifter på en lyckad männinska. Den ända avikelsen är dock, att jag tycks kommit till insikt med vad mina medkugghjul i maskineriet inte har; livets egenskab av att vara en period med slut på slutet. Därför är Svenne preockuperad med kollektiv strävan efter duktighet, politisk korrekthet och tvångscivilicerande. Jag deltar som någon dum åsna men andas frihet i kollektivets och kulturavets korrekt tilldelade enheter av tid, där min sköne Neapolis och hennes systrar blir offer för min glupska lust. .... insikt....
Man kan ju undra om ovanstående föddes ur feberyra, så jag skall väl logga ut här för att softa ett tag.......
Kommentarer
Trackback
